Inflationen i december 2024 uppgick till 1,5 procent, enligt statistik från ekonomifakta. Men vad betyder det ens och hur ska vi tolka det?
Missa inga viktiga nyheter och guider – Nyhetsbrev
Vad är bra och vad är dåligt?
Först och främst, förenklat handlar inflationen om hur mycket priserna har ökat i samhället jämfört med samma månad förra året. Om vi kollar på inflationen de senaste 12 månaderna så kan vi se en trend att inflationen minskar. Det betyder att prisökningen i samhället, jämfört med för 12 månader sedan, minskar. Målsättningen för Riksbanken är att inflationen ska vara 2%, så när inflationen är 1,5 – 2,5% så är det positivt för ekonomin. Så när du hör ordet “inflation” med en procenttal efteråt, då ska du se det som positivt när procenttalet är mellan 1,5 – 2,5% och kanske oroa dig lite när den varit mer eller mindre än det under några månader.
LÄS MER: Så påverkar Riksbankens styrränta din plånbok
Dina levnadskostnader
Mätningen av inflationen görs alltid mot samma månad förra året vilket ger en indikation på hur vår ekonomi mår. Men vill du veta hur mycket dina levnadskostnader har ökat så blir det lite missvisande. Därför tycker jag det är mer intressant att kolla vad de totala prisökningarna enligt nyckeltalet KPI är per år, och så här ser det ut:
- 2021
3,87% - 2022
12,34% - 2023
4,4% - 2024
0,96%
Nedan följer lite mer nörderi..
Tre viktiga mått gällande inflationen i december 2024
KPI: 0,8%
Alla varor och tjänster som konsumenter vanligtvis köper.
KPIF: 1,5%
Påverkas inte av ändrade räntesatser för hushållens bolån.
KPIF-XE: 2,0%
Påverkas inte av räntesatser för hushållens bolån eller energipriset.
Hur räknas KPI-måtten fram?
Konsumentprisindex (KPI) mäter prisutvecklingen för ett brett urval av varor och tjänster som konsumenter vanligtvis köper. Dessa varor och tjänster delas in i olika kategorier och grupper baserat på hushållens konsumtionsmönster. Målet är att spegla den genomsnittliga konsumtionen i ett samhälle under en viss period. KPIF jämförs alltid med samma månad fg år.
De viktigaste kategorierna i KPI:
- Livsmedel och alkoholfria drycker
Exempel: Bröd, mjölk, kött, grönsaker, kaffe, läsk. - Alkoholhaltiga drycker och tobak
Exempel: Vin, öl, sprit och cigaretter. - Kläder och skor
Exempel: Kläder för män, kvinnor och barn, skor och accessoarer. - Boende, vatten, el och uppvärmning
Exempel: Hyra, kostnader för elektricitet, uppvärmning och vattenförbrukning. - Möbler och hushållsutrustning
Exempel: Möbler, vitvaror, hushållsartiklar, underhållsprodukter. - Hälsovård
Exempel: Mediciner, läkarbesök, tandläkarbesök. - Transport
Exempel: Bilar, drivmedel (bensin, diesel), kollektivtrafik, underhåll av fordon. - Kommunikation
Exempel: Telefoner, internetabonnemang, posttjänster. - Rekreation och kultur
Exempel: Böcker, bio, sportutrustning, resor, musik och streamingtjänster. - Utbildning
Exempel: Avgifter för högskola, kurser eller privat utbildning. - Restauranger och hotell
Exempel: Restaurangbesök, kaféer, hotellvistelser. - Övriga varor och tjänster
Exempel: Personlig vård (hårklippning, hygienprodukter), försäkringar.
Hur mäts priserna?
- Priserna samlas in varje månad från butiker, företag och andra leverantörer över hela landet.
- Ett representativt urval av varor och tjänster används, som justeras regelbundet för att återspegla ändringar i konsumtionsmönster.
- Varje kategori ges en vikt i indexet beroende på hur stor andel den utgör av hushållens totala konsumtion.
Viktning och uppdatering
Vikterna justeras årligen baserat på data från hushållens konsumtionsundersökningar. Detta säkerställer att KPI speglar aktuella konsumtionsvanor.
Målsättningen vs verkligheten
Målsättningen för riksbanken är att ha en inflation på runt 2% och medianvärdet för KPIF är 1,8% sedan januari 1988.
