Så mycket lägre blir din satt 2025. Skatteförändringarna 2025 innebär att de flesta löntagare får se en liten men märkbar sänkning av skatten. Beroende på din lön kan det dock skilja sig rejält hur mycket du sparar. Låt oss dyka in i detaljerna!
Missa inga viktiga nyheter och guider – Nyhetsbrev
Så mycket lägre blir din skatt 2025 om du tjänar under 30 000 kr
För dig som tjänar under 30 000 kr i månaden ser skattesänkningarna ganska små ut. Exempelvis kommer någon med 10 000 kr i månadslön att betala 21 kr mindre varje månad, vilket motsvarar en sänkning på 2 %. Har du en lön på 30 000 kr sparar du 200 kr i skatt varje månad, vilket blir ungefär 2 400 kr på ett år. Det är bra pengar som kan gå till ett sparande eller en extra lyx i vardagen!
FAKTA: Faktorerna som påverkar din nettolön
Högre löner? Så påverkas din skatt 2025
För dig med en lön över 50 000 kr är det en annan historia. Ju högre din inkomst, desto större är skattesänkningen i kronor – men det är inte hela bilden. Om du tjänar exempelvis 90 000 kr får du en skattelättnad på 1 800 kr per månad. Samtidigt, för de som tjänar över 200 000 kr i månaden, är skattesänkningen betydligt högre. Dessa förändringar påverkar direkt din privatekonomi och kan skapa större skillnader mellan olika inkomstgrupper.
FAKTA: Nytt jobbskatteavdrag 2025 – Så påverkars din lön
Skillnad i skatt 2024 vs 2025 vid olika månadslöner
Här se du hur mycket din skatt sänks beroende på hur mycket du tjänar. Siffrorna är baserade på skattetabell 32, vilket innebär att skatten i din kommun är 32%.
Vad betyder detta för din privatekonomi?
Sammanfattningsvis innebär skatteändringarna för 2025 både fördelar och utmaningar beroende på din inkomstnivå. För låg- och medelinkomsttagare är skillnaden mindre, medan höginkomsttagare ser större förändringar. Att förstå dessa förändringar i detalj hjälper dig att planera din ekonomi bättre. Oavsett var du står är det alltid klokt att tänka framåt och sätta upp mål för sparande och investeringar.
Undersökning
Läs vår undersökning om skatteförändringen som visar att 39 % av svenskarna tycker att systemet är orättvist, medan bara 33 % anser det vara rättvist och resterande 28 % förblir neutrala.
